New World Order

http://worldmapgenerator.com/

Daniel C. Dennett - Darwin´s Dangerous Idea

Efter Pinker var det dags för nästa bok som snällt väntat i bokhyllan: Darwin´s Dangerous Idea av Daniel C. Dennett. Jag har hunnit läsa ca 80 sidor och har en känsla av att den här boken är den bästa jag läst i ämnet hittills.

Dennett lovar att han inte skall undvika de uppenbara konflikterna mellan evolutionsteorin och religion och jag hoppas han håller vad han lovar. De böcker jag läst hittills har inte riktigt tagit upp detta ämne.

"This book, then, is for those who agree that the only meaning of life worth caring about is one that can withstand our best efforts to examine it."

 "Darwin´s dangerous idea is that Design can emerge from mere Order via an algorithmic process that makes no use of pre-existing Mind. Skeptics have hoped to show that at least somewhere in this process, a helping hand (more accurately, a helping Mind) must have been provided - a skyhook to do some of the lifting. In their attempts to prove a role for skyhooks, they have often discovered cranes: products of earlier algorithmic processes that can amplify teh power of the basic Darwinian algorithm, making the process locally swifter and more efficient in a nonmiraculous way. Good reductionists suppose that all Design can be explained without skyhooks; greedy reductionists suppose it can all be explained without cranes."

Steven Pinker - How The Mind Works

Jag har i höst underhållit mig med att läsa Steven Pinkers "How the mind works". Efter 520 sidor så var det äntligen dags, det sista kapitlet bar titeln 'The meaning of life'. Den som väntar på något gott...

"But there is something peculiarly holistic and everywhere-at-once and nowhere-at-all and all-at-the-same-time about the problems of philosophy. Sentience in not a combination of brain events or computational states: how a red-sensitive neuron gives rise to the subjective feel of redness is not a whit less mysterious than how the whole brain gives rise to the entire stream of consciousness. The "I" is not a combination of body parts or brain states or bits of information, but a unity of selfness over time, a single locus that is nowhere in particular. Free will is not a causal chain of events and states, by definition. Although the combinatorial aspect of meaning has been worked out (how words or ideas combine into the meanings of sentences or propositions), the core of meaning - the simple act of referring to something - remains a puzzle, because it stands strangely apart from any causal connection between the thing referred to and the person referring. Knowledge, too, throws up the paradox that knowers are acquainted with things that have never impinged upon them. Our thoroughgoing perplexity about the enigmas of consciousness, self, will, and knowledge may come from a mismatch between the very nature of these problems and the computational apparatus that natural selection has fitted us with.

If these conjectures are correct, our psyche would present us with the ultimate tease. The most undeniable thing there is, our own awareness, would be forever out of our conceptual grasp. But if our minds are part of nature, that is to be expected, even welcomed. The natural world evokes our awe by the specialized designs of its creatures and their parts. We don´t poke fun at the eagle for its clumsiness on the ground or fret that the eye is not every good at hearing, because we know that a desing can excel only by compromising at others. Our bafflement at the mysteries of the ages may have been the price we paid for a combinatorial mind that opened up a world of words and sentences, of theories and equations, of poems and melodies, of jokes and stories, the very things that make a mind worth having."

Där de avslutande orden. Väl värda mödan enligt mig. Rekommenderar boken.

Thinking, Fast and Slow

I began this book by introducing two fictitious characters, spent some time discussing two species, and ended with two selves. The two characters were the intuitive System 1, which does the fast thinking, and the effortful and slower System 2, which does teh slow thinking, monitors System 1, and maintains control as best as it can within its limited resources. The two species were the fictitious Econs, who live in the land of theory, and the Humans, who act in the real world. The two selves are the experiencing self,which does the living, and the remembering self, which keeps score and makes the choices.

Jag läste ut Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahnemann i morse. Passlig fortsättning i min serie* böcker om hur vi tänker och fungerar. Boken var intressant men kändes lite långrandig emellanåt och mycket av det som den presenterade hade jag stött på tidigare. Kahnemann har fått Nobelpriset i ekonomi och det märktes mera ju längre man läste. Men någon traditionell ekonomi handlade det inte om utan mera om hur vi fattar beslut.

*Övriga böcker i serien: Evans: Thinking Twice - two minds in one brain, Wegner: The Illusion of Consciouss Will, Stanovich: The Robots Rebelllion. The Robots Rebellion presenterade kanske de intressantaste ideérna men var också den som var sämst skriven. Stanovich fick mig att se på följderna av Darwins läror i ett nytt ljus.

'Slutet för tryckta böcker'

Man kan inte rita allt på en fånig Ipad. Dessutom är de inte ens tänkta för skapande, utan för konsumtion. Det är trist, tycker jag. Otillfredsställande. För man tecknar alltid med hjälp av nån sorts algoritm och måste göra matematiska anpassningar.

Man talar om "slutet för tryckta böcker". Jag tror det är tvärtom. För e-böcker och elektroniska media definierar bara ännu tydligare vilken potential en bok har.

Texten ovan är ett citat av Chris Ware (i Kobra 8.5.2013, del 9/12, från den svenska textningen, därav den något rumphuggna stilen). Håller du med? Jag minns då vi i en kurs skulle designa symboler för olika teman. En av instruktionerna var att vi först, innan vi gjorde de slutliga symbolerna, skulle göra skisser av dem och att dessa skisser måste göras för hand. Jag tror jag fuskade då men senare då jag gjort något liknande har jag använt papper och penna.

Tentläsning & visuella illusioner

Här är en kul optisk illusion kallad 'the waterfall effect'. Då man drabbas av fartblindhet då man kör beror det på samma fenomen som den här illusionen.

Den här är ännu roligare och grundar sig också på samma fenomen. Michael Bachs hemsida är full av visuella illusioner.

Jag läser alltså även idag till tenten i kursen Perception.

Tentläsning & korttrick

Nästa vecka har jag tent i Havaitseminen (perception) och Advanced course on brain functioning. Kul då föreläsarna länkar till uppiggande videor i föreläsningsmaterialet. (Tyvärr kan jag inte skriva ut vad videon egentligen handlar om för då förstör jag nöjet.)

Fokus

When I first come into the studio to work, there is this noisy crowd which follows me there; it includes all of the important painters in history, all of my contemporaries, all the art critics, etc. As I become involved in the work, one by one, they all leave. If I´m lucky, every one of them will disappear. If I´m really lucky, I will too.

Philip Guston, målare
(Citatet plockat från boken The Illusion of Conscious Will av Daniel M. Wegner)

Citatet ovan kan lätt tillämpas på idrottsprestationer och prestationer överlag.Desto mindre medveten man är, desto bättre presterar man.

Schemas, Mental Models, Constructionalism and Phenomenography

Sometimes you come across a really good scientific text. So good that it feels like you were reading a novel and not specialist literature. In my opinion the ideal would be that every scientific paper and book would be written in this way but sadly the writing abilities of scientists seldom compare to those of writers of novels.

Juha Sorva, who I briefly mentioned earlier, comes close to the writing abilities of authors of novels. It´s a pleasure to read his doctoral thesis "Visual Program Simulation in Introductory Programming Education". He not only explains the concepts in the thesis in an easily understandable way, he also does it using a beatiful language and even a pinch of humour (e.g. when he depicts a fictious trial between the computing community, represented by  E.W. Dijkstra as prosecutor, and himself as the defendant).

And to clarify: I have not changed field to programming or even education, my interest in Sorva´s thesis lies in the theoretical chapters about schemas, mental models and constructionalism. These chapters were so well written that I also read about phenomenography, a new and interesting, acquintance to me that gave me a new perspective on learning.

If you are interested in Sorva´s thesis you can find it here.

(However, no one is perfect. Sorva are using figures that he doesn´t refer to at all in his text. A big no-no, I have been told.)

Back to Work

Min semester tog slut igår och nu sitter jag på jobbet. Jag börjar lugnt med att läsa lite i en doktorsavhandling vid namn Visual Program Simulation in Introductory Programming Education, skriven av Juha Sorva, och hittar detta fina citat:

Contrary to popular belief, the brain is not designed for thinking. It´s designed to save you from having to think, because the brain is not actually very good at thinking.

(Willingham, 2009)

Vasa & Mäksä

1. För en tid sedan fattade jag ett beslut som innebär att jag flyttar tillbaka till Vasa då jag är färdig med min pågående examen. Men möjligheten finns att jag ändrar mig, jag har några år på mig ännu.

2. Jag blev väldigt glad och imponerad av Tuomo Mäkeläs framgång. Finland behövde den och Taini behöver inte mera försvara sin laguttagning vad gäller sprintrarna.

Baksmälla

Efter vårens sista tent var det som jag skulle ha gått in i ett tillstånd av koma här på jobbet. Jag får ingenting gjort. Markus Krunegårds ord känns ganska passande i sammanhanget: ”jag har fel på hjärnan, inget händer när jag tänker”. Nu efter sprint-FM blev allt bara värre, nu får jag ingenting gjort på fritiden heller. Som om jag skulle ha nån sorts baksmälla. Dessutom har jag varit lite semi-förkyld hela veckan.

Som vanligt har jag försökt leta orsaker men jag har inte hittat några entydiga svar. Sprint-FM blev en liten besvikelse fast jag, med min 22:a plats, i stort sett uppnådde min målsättning att vara bland de 20-bästa. Våren och kvalet hade väl höjt på mina förväntningar, dessutom har jag varit 22:a förr så det var på det sättet ingen förbättring. Ändå vet jag att jag borde se på resultatet utgående från hur det senaste året har sett ut. Då kan min prestation bara framstå som en stor framgång och som något som för bara ett halvår sedan inte verkade det minsta troligt. Men jag har så lätt att stirra mig blind på siffror och siffror kan vara så oerhört skoningslösa. Sist och slutligen finns det ju bara en siffra som kan tillfredställa en fullt ut.

Så, mindre siffror och mera hjärta? Kanske det. Skall börja med att springa en lätt länk ikväll så kanske maskineriet så småningom kommer igång igen. Har kännt lite motvilja mot hela begreppet sprint nu efter FM men det blir väl nog att springa VM-granskningarna nu på fredag och så tror jag att jag springer Rasti-Jyrys sprint nästa vecka också då den är så nära och i ett intressant område (Lillhoplax). Men sen skall det bli skönt att igen bara fokusera på skogsorientering en tid.

Mina skor

Jag skrev i december om en kurs vid namn Visuell framställning som jag skulle gå under våren. Nu har jag gått den, något som inte var helt smärtfritt, och nedan syns slutresultatet i form av den utställning som jag höll i slutet av kursen. Jag döpte den till Mina skor.

Jag var egentligen inte så motiverad att fotografera och det syns i slutresultatet. Ett inte så lite spretigt hastverk. Men där finns nog några foton jag är riktigt nöjd med, det längst ner är min favorit. Och till sist: jag är ingen fotograf, och jag har inga ambitioner att bli en. (Och ja, detta är alla skor som kunde hittas i min lägenhet vid tidpunkten för fotograferingen.)

Dr. Strangelove

Kvällens underhållning bestod av filmen "Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben" av Stanley Kubrick (från 1964). Jag läste om Alien hand syndrome i jobbet idag och där nämndes det att karaktären Dr. Strangelove led av detta syndrom, något som jag inte förstått då jag såg filmen senast så jag bestämde mig för att se den på nytt.

Filmen var mycket bättre än jag mindes. En fantastisk blandning av budskap och humor. Ett helgjutet arbete från skådespelarprestationerna till filmmusiken. Jag skrattade högt flera gånger och högst av alla åt slutscenen med Dr. Strangelove.

(Tidigare i veckan funderade jag på att gå på Ratatas 2-årsfest idag men då jag inte visste vem jag skulle gå med och misstänker att den 'finlandssvenska bloggeliten' lätt skulle genomskådat mig som den wannabe jag är så lät jag bli.)

'Positivt tänkande'

Jag stöter alltid med jämna mellanrum på läror som på ett eller annat sätt går ut på att man skall tänka positivt. Att man med sin egen tankekraft kan överkomma problem man har. Att det bara är att bestämma sig för att jag mår bra, jag är lycklig, jag kan göra vad jag vill, att livet är härligt, för att det skall vara sant.

Jag vet inte hur jag skall förhålla mig till detta.Jag kan känna, då jag är 'ledsen', att bara tanken på att bestämma sig för att nu skall jag må bra är tung. Det känns som att det finns ett oöverstigligt hinder mellan mig och de positiva tankarna som kunde vända skutan på rätt köl igen. Och samtidigt känns det som att det bara skulle vara att lura sig själv. Om jag känner mig ledsen finns det väl en orsak till det, att bortse från det löser väl inga problem? Det skulle ju vara att blunda för sanningen.

Men sen igen, vad är lycka, vad är att må bra? Kan man se objektivt på det? Om det endast är subjektivt så räcker det väl att tro att man är lycklig för att man skall vara lycklig? Eller kan man tro att man är lycklig utan att egentligen vara det?

Och vad har hänt med påståendet att man måste ha svåra perioder ibland så att man kan uppskatta de goda? Det hör man sällan nu mera. Varför pratar ingen om det goda med att uppleva svåra perioder? Var är de som tycker det är okej att vara lite deprimerad ibland? För det är väl okej? Eller är det att man måste ha svåra perioder ibland för att uppskatta de goda bara en ursäkt för att man inte skall behöva rycka upp sig och tänka positivt? En ursäkt som berättigar en att tycka synd om sig själv och vara riktigt nere. För fast jag inte vill vara ledsen och nere så har den sinnesstämningen en förmåga att dra mig till sig. Det kan kännas bra på nåt sätt att gå in i den. Vad är det för sida av mig som vill ner dit?

[Tankar som väckts under kursen Filosofi och systemtänkande.]

Slut på Evans

Jag läste ut Evans bok i fredags och beställde en ny: The Illusion of Consciouss Will av Daniel M. Wegner.

Kent känner också till problemet med fri vilja:

Den fria viljan var vår tonårsdröm
Men vi är bara instinkt bara djur och allt är lögn

Self-knowledge and Confabulation/Evans IV

Vad gäller medvetande har psykologin fokuserat på främst två saker. Den ena är föreställningen om medveten, viljebestämd kontroll, den andra är idén om att vi har access (åtkomlighet) till (en del) av våra mentala processer. Den medvetna viljebestämda kontrollen existerar inte (se tidigare inlägg) och samma gäller för access. Evans tar upp flera bevis för detta i sin bok.

Det finns dock en stor näringsgren som bygger på detta falska antagande om access, nämligen gallup undersökningar. Vanligtvis ställs två frågor: vem tänker du rösta på och varför? Vi kan svara på fråga nummer ett med rimlig precision och undersökningarna ger vanligtvis mycket påitliga resultat. Är detta ett bevis på att vi har access och kan rapportera medvetna avsikter (consciouss intentions)? Enligt Evans är det inte det. Det visar bara att människor kan förutspå sitt eget beteende. Detta kan vi göra för att vi (våra hjärnor) formularar teorier angående hur vi beter oss och dessa teorier är tillgängliga för 'the reflective mind'. Då vi har många möjligheter att iakta vårt eget beteende är dessa teorier oftast mycket träffsäkra.

Den andra frågan, varför, kan vi inte svara på. Vi kan helt enkelt inte explicit utrycka de verkliga orsakerna till varför vi röstade på ett visst sätt. Detta handlar om introspektiv access (själviaktagning). Tillsammans med idén om medveten vilja och kontroll kommer tron på att vi harr tillgång till hur vår hjärna fungerar. Eftersom vi, medvetna personer, bestämmer vet vi förstås också varför och hur vi gör det. Detta är inte sant och har bevisats genom många olika experiment.

Varifrån kommer då det här beteendet att förutspå sitt eget beteende? En teori är att människan har utvecklat en kognitiv modul (i hjärnan) vars uppgift är att läsa andra personers tankar. Rutinmässigt tolkar vi andra personer, deras humör, känslor m.m. för att förutspå deras beteende. Det är inte svårt att tänka sig att denna förmåga kan ha varit en fördel i evolutionen. Enligt denna teori har människan börjat använda denna modul på sig själv, vi teoriserar om vår egen hjärna (mind). All introspektion är själv-tolkning.

Slutsatsen blir alltså att vi som medvetna personer inte har tillgång till de processer som underligger våra handlingar. Vi har endast tillgång till de teorier som vår tankeläsnings modul har hjälpt oss att konstruera.

Så om det inte är vi som medvetna personer som styr vem gör det då? Evans skriver: "I don´t go around thinking, 'I didn´t really decide that, my brain did.' In any case, it is a false distinction. There is no 'I' separate from the brain. As an individual, I do make decisions. The fact that my consciousness gets to learn about them some time later and with invented reasons is really neither here nor there!"

 [Jag hoppas jag kunnat göra Evans och hans bok rättvisa här men det är ganska svårt för mig att förmedla dessa ideér så här. Jag saknar egentligen helt utbildning inom området. Om det jag skrivit här verkar intressant, läs boken!]

The Illusion of Conscious Intention/Evans III

Jag avslutade det förra Evans inlägget med att fråga om vi alls har någon fri vilja. Här kommer fortsättningen på de tankegångarna.

We think we do things because we want to do them. This is not true. The experience of willing is a consequence of our intentional actions and not a cause. The contrary view is compelling but a false belief created by our brains. The feeling that we caused an action by some internal mental force, by willing it,  is an illusion. The 'tennis player' example I described earlier is an example of this.

To understand why we believe in free will, consider first a simpler illusion: that of perceived causes. For example take the old ‘bat and ball’ games that occurred in the first computers. The bat consisted of short vertical lines in each end of the screen, which could be moved up and down. The ball moved across the screen and could be intercepted by a bat, which would reflect it back into play. Of course, the ball was just pixels moving on a screen, the ball wasn´t actually moving. Nor could the bats possibly strike the ball and influence its movement. But because the ball deflects immediately after impact with the ‘bat’ it is perceived as being a causal event.

An illusion of conscious will is produced in the same way. When the brain generates ‘intentional’ actions these (normally) result in conscious thought of intention at the same time. The tendency to see the world in terms of causal relations appears to be ‘hard-wired’ into the brain. The repeated co-occurrence of intentions and actions is sufficient to generate a belief of a causal link, such that it appears that our conscious thoughts caused an action. But in reality, they did not.

 [Humans understand the world in terms of causality, we seek for causes and effects everywhere. So why would we not seek for causality in our own 'thoughts'?]

Evans does not say that the reflective mind [the dual mind theory divides the mind into an intuitive mind and the reflective mind] don´t perform intentional acts, only that there is not a conscious person in charge of our behavior, nor that the conscious beliefs we form and hold about ourselves and our actions are necessarily correct. The evidence suggests instead that the reflective mind posts a feeling of willing into phenomenal consciousness as a result of carrying out an intentional act, which is often but not necessarily an indication of the actual intention.

So, who is in control if not the conscious person? The answer is more a what than a who. First, everything we do is somehow controlled by the brain. Second, the conscious person itself must be a construction of the brain, what else could it be? Consciousness is just an internal narrative but this 'story of our lives' as told by the reflective mind does not need to represent the actual way in which our brain allocates resources and makes decisions. Evidence suggests that the story is substantially fictitious.

Så hur var det med den fira viljan? Evans sammanfattar: “Intentional, voluntary actions originate in the brain some time before any conscious experience of intention is registered. You can make an argument for free will, if you want, but only if it is preconscious.”

Fortsättning följer.

Concious experience lag behind the underlying events in the brain/Evans II

Nu börjar Jonathan Evans närma sig pudelns kärna i boken Thinking Twice - two minds in one brain. Åtminstone jag fascineras mycket av de tankegångar jag presenterar här nedan.

Scientists have known for some years that conscious experience lag behind the underlying events in the brain. It has been shown that conscious experience may be delayed by up to half a second beyond the sensory stimulation. Moreover, this experience is then referred back in time to the point where the stimulus actually reached the sensory areas of the brain, creating an illusion of conscious intentional control and making us unaware of the lag.

This can be seen, for example, among tennis players. When they return a fast serve they often report that they saw the direction of the serve and intentionally played the return to a particular area of the court. In fact, the timing is so that the action of returning the serve must have been initiated prior to the perception of the serve registering any conscious experience at all.

More recently is has been shown that this is also in a way true for free choice decision making and now it becomes really interesting. In one study participants are asked to make a free choice at any time to press a key with either their left or right index finger. A sequence of random letters is displayed on the screen, one at a time, and the participant is asked to indicate which was present when they made their decision to press a key. This gives the timing of the 'free choice' in the person´s consciousness. The researchers where able to show anticipatory brain activity was present up to 10 second ahead of the decision of using left or right hand to press the key. Even with the time lag of the brain scanner the researchers often knew themselves seven seconds before the participant what decision they were going to make. So much for the idea that free will is exercised by the conscious person.

 Har vi alls någon fri vilja?

The Monty Hall Problem/IQ-test/Evans I

Suppose you're on a game show, and you're given the choice of three doors: Behind one door is a car; behind the others, goats. You pick a door, say B [but the door is not opened], and the host, who knows what's behind the doors, opens another door, say A, revealing that it does not contain the prize. He then says to you, "Do you want to stick with door B or do you want to switch to door C?" Is it to your advantage to switch your choice?

[Rätt svar hittas i texten nedan så fundera lite på problemet innan du läser vidare.]

Jag kom över det här intressanta problemet i en bok som jag håller på att läsa, Thinking Twice - two minds in one brain av Jonathan St BT Evans. Den handlar om 'dual-process' teorin inom kognitiv vetenskap. Det intressanta är att det rätta svaret är att du borde byta dörr för då fördubblar du chansen att vinna bilen. Sannolikheten att bilen är bakom dörr B är 1/3 medan den är 2/3 för dörr C.  Vår intuition säger att sannolikheten för att vinna bilen är 50/50 oberoende om du väljer dörr B eller C men så är det inte.

Evans skriver "There is a great deal of evidence that we have poor intuitive understanding of probability" och Monty Hall problemet är ett av de mest övertygande bevisen för detta.

Klarar du av att hitta logiken i problemet? Det tog ett tag innan jag förstod det. Det förklaras inte så bra i boken men den här youtube-videon är ganska bra på att förklara det.