tisdag 27 december 2016

Forskarstuderandes situation i Finland

[Jag har försökt få följande text publicerad i Ny Tid men den har inte rymts med]


Sampsa Laakso och Pilvi Hietanen.


Forskarstuderandes situation i Finland
Januari 2016

En mycket aktuell fråga i dagens läge med planer på massiva nedskärningar inom universitetsvärlden, med flertalet samarbetsförhandlingar som följd, är: hur är det egentligen att vara forskarstuderande i Finland? Forskarstuderande drabbas både direkt och indirekt av regeringens sparplaner. De minskade bidragen till universiteten och betydande finansieringsinstitutioner som Finlands Akademi och Tekes leder till märkbart försämrade ekonomiska villkor för alla som vill genomföra en doktorsexamen. Indirekt leder utvecklingen nu till försämrade möjligheter till att få arbete som forskare i Finland i framtiden.

Samtidigt har det under en längre tid pågått en utveckling mot att studerande vid universiteten borde klara av sina studier snabbare. Här finns dock en vilja att inte bara ställa högre krav utan att också göra det lättare för studerandena att klara av studierna inom utsatt tid. När det gäller vanliga studerande är universiteten vanligtvis bra på att följa upp läget och be om respons men vad gäller forskarstuderande har sådan verksamhet lyst med sin frånvaro.

Nu har det dock skett en ändring vad gäller detta. I höst slutfördes den första nationella undersökningen om forskarstuderandes situation i Finland någonsin. Bakom undersökningen står Aallonhuiput, en förening för forskarstuderande vid Aalto universitetet, tillsammans med motsvarande föreningar vid Uleåborgs och Helsingfors universitet, Finlands studentkårers förbund och UNIFI (ett samarbetsorgan för Finlands universitet).

- 2012 ville dåvarande ordförande för Aallonhuiput, Ilkka Hannula, göra upp en strategi för föreningen och som grund för denna behövdes en översikt över hur våra forskarstuderande hade det. Då var tanken främst att undersökavilka typer av arbetsavtal som förekom men i något skede gick det hela överstyr, berättar Sampsa Laakso, som sen dess arbetat med undersökningen.

- Enligt mig är det för både Universiteten och forskarstuderandeorganisationerna nödvändigt att veta hur nuläget ser ut. För universiteten så att de kan utveckla sin egen verksamhet och för forskarstuderandeorganisationerna så att de kan ta i beaktande studerandenas behov i intressebevakningen.

Unik undersökning
Från början fanns det inget speciellt område som man ville veta mera om eftersom dylika undersökningar aldrig gjorts och man visste egentligen ingenting. Under arbetets gång kom det dock önskemål från flera olika håll om saker som man ville ha med i undersökningen. Överlag har undersökningen tagits emot mycket väl och dessutom har den varit gratis för alla inblandade, skrattar Laakso. Trots detta har ett visst motstånd märkts inom vissa universitet, troligtvis för att de inte velat att vissa saker skulle komma ut i offentligheten.

Att nå fram till alla forskarstuderande i Finland visade sig vara ganska svårt men i slutändan får deltagarantalet ändå ses som en framgång med studerande från alla universitet i Finland representerade. Flest deltagare hade Uleåborgs universitet (där 21 % av alla forskarstuderande deltog), Aalto universitetet (21 %), Villmanstrands tekniska universitet (18%) och Hanken (14 %). Lägst deltagande hittas hos Sibelius akademin (1 %). Totalt svarade nästan 1900 forskningsstuderande på undersökningen under de sex månader som den var öppen.

Handledningens betydelse
En av de tydligaste och också viktigaste sakerna som framkommit i undersökningen, berättar Sampsa Laakso, är betydelsen av handledning. Om man jämför de studerande som får handledning minst en gång i månaden och de som får handledning mindre frekvent ser man en skillnad i total studietid på två år. Oroväckande i det här sambandet är att hela 20 % svarade att de inte får tillräckligt med stöd från Universitetet medan endast dryga 20 % ansåg att de fick tillräckligt med stöd hela tiden. En mindre överraskande, men lika stor, skillnad i studietid får man om man jämför studerande som är anställda som forskarstuderande med de som inte är anställda.

- I undersökningens resultat syns också en längtan efter gemenskap med andra studerande och att en sådan gemenskap främjar studiernas framskridande, berättar Pilvi Hietanen som nyligen valts till ny ordförande för Aallonhuiput.

- Många upplever dock att gemenskapen inte är på en önskvärd nivå och därför har vi, som ett direkt svar på detta, tagit networking till årets tema i Aallonhuiput.
Enligt både Laakso och Hietanen var gemenskapens och handledningens roll för studiernas framskridande överraskandes stor. Man visste tidigare att den var viktig men inte att den var så här viktig.

Diskriminering och Trakasserier
Ett tema som också togs upp i undersökningen var diskriminering och trakasserier. Hela 300 svarande sade att de blivit utsatta för eller bevittnat någon form av diskriminering eller trakasserier. Den absolut största delen av dessa var av akademisk eller ospecificerad natur men det förekom också vittnesmål om sexuella trakasserier (ca 30 st), rasism (ca 10 st) och diskriminering baserad på kön (ca 40 st).

-Baserat på den här undersökningen är det omöjligt att bedöma hur allvarliga fall det rör sig om men det här är helt klart ett problem som måste tas på allvar, understryker Laakso.

Arbetet fortsätter
Arbetet med att gå igenom undersökningen är fortfarande på hälft, bl.a. svaren på de öppna frågorna är inte analyserade ännu. Målsättningen är att göra fler undersökningar i framtiden och att få en kontinuitet i arbetet. Ett förslag som varit uppe till diskussion är att man kunde genomföra en mindre enkät som en årlig rutin, t.ex. angående handledningens mängd.

- Jag önskar verkligen att universiteten drar nytta av de här resultaten och att de leder till förbättrade villkor för forskarstuderande, sammanfattar Hietanen.

- Jämfört med vanliga studerande är forskarstuderandes situation ganska speciell då universitet också ofta är arbetsgivare. Det uppstår lätt motsättningar mellan universitetet och den studerande, t.ex. gällande lön m.m. Enligt mig borde det på inget sätt få vara så, fastslår Laakso.

Sammanfattningsvis
Hur mår då forskarstuderande i Finland? Sammanfattningsvis kan man säga att trots bristerna som framkommit i undersökningen så är de flesta ganska nöjda med sin situation men här bör dock kanske tilläggas att då undersökningen gjordes så var inte regeringens sparplaner spikade. Å andra sidan är det svårt att ge ett entydigt svar på frågan eftersom forskarstuderande som grupp är en ganska oenhetlig massa. Det är också svårt att jämföra med andra länder eftersom dylika undersökningar är väldigt sällsynta. Ett ganska säkert påstående är i alla fall att är man anställd som forskarstuderande i Finland så har man det ganska bra ställt i ett internationellt perspektiv. Många forskarstuderande vill ha en karriär inom den akademiska världen eller inom industriell forskning och för deras skull får vi hoppas att denna möjlighet finns kvar även i framtiden.


Aallonhuiput
  •  Grundades 2009 i samband med grundandet av Aalto universitetet.
  • Är Finlands äldsta, fortfarande aktiva, förening för forskarstuderande men rötter som går tillbaka till 2003.
  • Har ungefär 500 medlemmar varav en tredjedel är anställda forskarstuderande
  • Inom Aalto finns det totalt 1300 anställda forskarstuderande, 3000 aktiva forskarstuderande och 6000 registrerade forskarstuderande totalt.

Ett sammandrag över resultaten finns tillgängliga via Aallonhuiputs hemsida (http://aallonhuiput.ayy.fi/) och all data kommer att göras tillgängligt via Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv (http://www.fsd.uta.fi/en/).

onsdag 14 december 2016

Britas testlopp

Jag sprang kanske mitt sista testlopp i Britas igår kväll. Firar idag med att sammanställa alla mina resultat som jag hittat. Hade tänkt fira med att springa fem varv igår men tidtagarna sade att de åker hem efter fyra varv så då skippade jag det eftersom det inte skulle ha dokumenterats :)

PBn markerade med fet stil.


Datum 3 km 6 km 9 km 12 km
12.4.2011 00:10:06 00:20:20 00:30:45 00:41:10
14.2.2012 00:11:19 00:22:37 00:33:55 00:44:42
13.3.2012 00:10:10 00:20:16

9.10.2012 00:10:01 00:20:01

13.11.2012 00:10:25 00:21:03 00:31:46
15.1.2013 00:11:23 00:22:31 00:33:44 00:44:43
12.2.2013 00:10:08 00:20:34

11.3.2014 00:10:24 00:20:45 00:30:55
10.3.2015 00:10:37 00:21:26 00:31:58
13.10.2015 00:10:01 00:20:44

8.11.2016 00:11:13 00:22:11 00:33:02 00:43:49
13.12.2016 00:10:57 00:21:45 00:32:23 00:42:48

lördag 15 november 2014

Finlands jämnaste topporienterare 2014

Herrar

1    60    Huikko Petteri             0,71
2    14    Muukkonen Petteri     1,29
3    11    Lakanen Jonne            1,38
4    38    Huovila Jarkko           1,38
5    61    Väisänen Henrik         1,44
6    42    Metsälä Juuso             1,46
7    76    Leskinen Aleksi          1,8
8    31    Sorvisto Juha              1,97
9    55    Hall Andreas              2,05
10  34    Patana Mikko             2,11

 Damer

1    14    Saarimäki Heini          2,5
2    90    Savolainen Iida           2,81
3    46    Iso-Markku Paula       2,84
4    100    Rintamäki Riina        3,38
5    16    Liikanen Marjo           3,42
6    83    Koski Hanna-Maija     3,6
7    95    Honkimaa Anni           3,82
8    49    Väänänen Mari            3,94
9    27    Virta Elli                      4,09
10  39    Peltomäki Elli              4,1

Listorna ovan är ett sätt att utse Finlands jämnaste topprienterare. Andra kolumnen anger placeringen i kombirankingen 2014 och sista kolumnen är mitt nyligen utvecklade jämnhetsindex. Jämnhetsindexet fås genom att ta poängen från löparens bästa tävling och subtrahera poängen från den femte bästa tävlingen (den sista rankingbaserande tävlingen). Den här listan har fåtts fram genom att räkna jämnhetsindex för de 100 bästa på rankingen. På grund av rankingens natur så kan förstås de med allra högst rankingpoäng inte placera sig så högt här.

tisdag 5 augusti 2014

Knausgårds kamp över för min del

Idag läste jag ut den sista delen av Kalr-Ove Knausgårds Min kamp. Totalt 3736 sidor. Nobel-klass.

Tog mig dryga 2½ år.

fredag 1 augusti 2014

MItt lopp - Kvarkenträffen 2014 deltävling 3 Munsmo



Direkt jag fick starttillstånd var det full fart som gällde, något annat alternativ fanns inte. Samu Heiska hade startat 9 sekunder före mig och var fortfarande inom synhåll då jag kom till k-punkten och jag visste att Juha Luomas (-41 s) och Mikko Hölsös (-24 s) ryggar inte var långt framför. Redan vid ettan var vi ett gäng på tre, jag hade sprungit ikapp Heiska och Ruslan Glebov som startade 5 sekunder efter mig hade också anslutit.

Glebov drog upp ett så högt tempo att det bara var att ta rygg och försöka hålla koll på att det gick någorlunda åt rätt håll. Luomas och Hölsös ryggar syntes redan på väg mot trean och vid fyran var vi ett gäng på fem löpare. Kort därefter sprang Glebov ifrån oss och farten sänktes betydligt i vår grupp.
Jag kände mig pigg och bekväm i orienteringen och gick upp för att dra. Jag visste att det skulle vara väldigt svårt att springa ifrån de andra tänkte att min bästa chans var att hålla ett konstant högt tempo  och hoppas att åtminstone någon skulle krokna före slutuppgörelsen, dessutom fanns det fler ryggar att plocka in.

Den enda bommen kom för oss vid den 16:e kontrollen, en mosse i ett tätt grönområden. Jag försökte säkra och gå via en sten men kom lite snett  i alla fall och det tog en tid att reda ut det. Nu märkte jag att vår grupp hade utökats, Summanen och Istolahti var samman med oss och på väg mot 17:e kontrollen kom Glebovs rygg inom synhåll igen.  Plötsligt skymtade Taivainens rygg också. Jag hade inte helt koll på vilka placeringar vi kämpade om mera, tröttheten gjorde dylika matematiska uträkningar smått omöjliga, men jag insåg att det kunde ligga en pallplacering på spel.

Farten skruvades upp igen och fältet drogs ut. Det var fem ganska lätta kontroller som återstod så löpstyrkan skulle avgöra. Jag, Glebov och Heiska hade ett litet försprång till de andra och vi utökade det på väg mot den näst sista kontrollen. Glebov höll högst fart och sprang ifrån oss, jag hade baserat på hans fart i början redan siktat in mig i första hand på Heiska. Slutligen blev det ganska lätt för mig att ta fjärde platsen, på vägen mot sista kontrollen kräktes Heiska upprepade gånger och hade inget att sätta emot.

Efter loppet då jag kom åt att kolla in GPS-uppföljningen märkte jag att Istolahti och Summanen sprungit i vår grupp redan långt före jag fick syn på dem vid kontroll sexton. Om något är det väl ett tecken på att jag hade en bra dag, fullt fokus på orienteringen och inte på vem som sprang bakom mig. Jag märkte också att Taivainen var längre fram på banan är jag var då jag såg honom, något jag inte insåg medan jag sprang.

torsdag 19 juni 2014

Kent, Lorentz och Markus Krunegård

Det är länge sen jag varit riktigt inne i nån skiva. Jag vet inte om det beror på att jag blivit äldre eller om jag haft mycket att göra. Nu har det dock hänt nåt, jag har tre skivor som snurrar nästan hela tiden här i jobbet.

Kent - Tigerdrottningen
Den här skivan har redan hunnit vara ute en tid men jag gillade den inte riktigt i början. Tyckte den var onödigt dyster. Sen hände nåt och nu då jag lyssnade på den igen fastnade den ordentligt. Den känns minst lika bra som Jag är inte rädd för mörkret och ställvis för den tankarna tillbaka till lite äldre Kent. Det känns som att de lånat lite av sitt äldre material ibland, speciellt på Den andra sidan, men det är inte något negativt. De gör det med stil. De har också lånat lite av andra artister, introt till Skogarna påminner mycket om Robyns Dancing on my own. Skivan är rätt politisk, mer politisk än jag någonsin tidigare märkt att Kent skulle vara.
Allt det som är mitt ska jag dela med dig
Allting som är ditt ska du dela med mig
Allt som blivit vårt ska vi ge till er
Mindre, men till många fler
Allting som du ser ska bli ditt en dag
Att vårda och förvalta till dina barn
Vi äger ingenting, se det som ett lån
Vi får inget med oss när vi går
Lorentz - Kärlekslåtar

Per Sinding-Larsen hyllade skivan med följande ord: "Han är väldigt bra på att skildra något som borde skildras ännu mer i svensk musik och litteratur: Klubblivet och storstadsnatten. Lorentz är på sätt och vis sin generations Bellman." Lorentz som nu gör solodebut är kanske mera känd som ena halvan av Lorentz & Sakarias. Mitt bästa klubbminne någonsin tror jag måste vara då de uppträdde på Svenska Talande Klubben i Vasa i november 2009. Petski och Magnus stod för förhandssnacket och Lorentz och Sakarias gjorde dansgolvet till ett enda Mayhem.
Texterna har utvecklats sen dess och är mera personliga, en naturlig utveckling då man går från att vara en duo till en soloartist. Stämningen är som hämtad från en natt som aldrig tar slut, tiden flyter ut och är inte längre linjär. Man går från vanlig dödlig till odödlig kung över liv och död, livet blir ett dataspel ("Who are you?/ Whoever you want me to be/ Okay"). Mina tankar går oundvikligt till Harmony Korines Spring Breakers, där blev livet också till ett spel.
Tänkte leva life, tänkte leva life, huh
Tänkte leva life, tänkte leva life, huh
Du behöver inte om du inte vill va med
Dom sa en dag ska vi alla dö
Jag sa alla andra dar ska vi inte det
Jobbar hela dagarna uppe i klubben hela nätterna
Markus Krunegård - Rastlöst blod
Markus Kurnegårds nya skiva Rastlöst blod är ganska olik Mänsklig värme som kom ut för två år sen. Krunegård har tagit ett steg tillbaka från det finputsade och in till sista detalj genomtänkta som den skivan presenterar för mig och ligger nu närmare det spretiga och impulsiva som fanns på Lev som en gris dö som en hund och Prinsen av Peking från 2009. Jag har inte riktigt hunnit ta in allt på den nya skivan och jag tror det beror på att den här skivan är lite svårare. Mänsklig värme var en grymt stor favorit för mig och den här nya skivan är rätt annorlunda. Men några pärlor har jag hittat. Texten i Hell Yeah Norrtälje är oslagbar och hur han leker med uttalet och fraseringen i Let's go nu är jag din yo kan man inte annat än älska.
Förbi the point of no return.
Nu får det va det här vi lever för
Du kan bli vad du vill gäller inte längre oss
Vi har valt och nu blir det inga fler stopp