Jag har inte gjort så mycket för att råda bot på min ensamhet den senaste tiden och nu har jag börjat fundera att det kanske beror på att jag tror att sannolikheten att nån skall stå ut med mitt tränande är alltför liten.
Dilemma.
Trauma!
Vad göra?
(Och sånt funderar jag på då jag borde tagga inför EM-granskningarna. Bra timing. Kanske det är ett tecken på nervositet och prestationsångest...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar