The Great Dictator II

Filmen har stannat i mitt medvetande. Igår då jag försökte somna slutade det med att jag låg och skrattade för mig själv men jag har även hunnit tänka lite mera konstruktiva tankar. Jag började fundera om det kanske är så att humorn i filmerna påminner om den humor man växte upp med i de flesta barnprogram då man var liten och att filmerna på så sätt påminner om ens barndom. Kanske.

Diktatorn Hynkel håller tal (fake-tyska). Genialiskt!



Den klassiska "globscenen".