Min vikt

30.4.2012 73,1 kg
30.5.2012 69.4 kg

Och som jämförelse
22.4.2010 72,7 kg
15.5.2010 71,5 kg

Jag borde väl nämna att idag hade jag sprungit 40 minuter och tränat 15 minuter stabilitet före jag vägde mig men det var kallt och jag svettades rätt lite kändes det som (annars brukar jag väga mig före jag börjar träna). Så om jag inte har haft vätskebalansen helt ur balans hela dan så stämmer de här siffrorna rätt bra. Vilket betyder att jag gått ner ca 3 kilo på en månad utan att banta. Och det kan bara betyda en sak: jag är i form!

Sprint

Något sent upptäckte jag igår att Anne Margrethe Hausken-Nordberg blev diskad i sprinten i EM (tydligen genast hon kom ner från prispallen med medalj och diplom i hand, snacka om dåligt spelöga hos arrangörerna). Jag minns hur jag funderade varför inte tv-kommentatorerna kommenterade att det på GPS-trackingen såg ut som att hon sprang genom ett staket som var förbjudet att passera men bestämde mig för att det väl nog fanns en port där men att det inte framgick i tv-bilden. Nu var det så att det fanns en 7 m bred port där som det var meningen att skulle vara stängd men någon hade öppnat den under tävlingens gång. På kartan fanns ingen port inritad så hon blev diskad. Läs hennes kommentarer om det på hennes hemsida.

Lite citat från hennes hemsida om ni inte orkar läsa hela henes inlägg. Först om "snusk i sprint":

Jeg hadde tenkt å holde kjeft om at jeg ble disket etter først å ha fått bronse på EM sprint, men hvis jeg gjør det ble jeg disket til ingen nytte. Målet mitt er å dokumentere et eksempel på snusk i sprint. Verken det første eller siste. Snusk medfører at løpere enten taper tid eller blir diskvalifisert uten å ha tjent tid, selv om feilen ligger hos arrangøren. Dette kan vi ikke kalle for rettferdige konkurranser.

Hur det gick till då hon sprang fel:

På vei mot gjerdeenden jeg skulle runde, slapp jeg kartkontakten. Dette ønsker jeg å gjøre i enkle partier, for enten å ta ut veivalg til senere strekk eller for bare å løpe. Da jeg kikket opp fra kartet igjen så jeg en 7 (sju) meter bred åpning i gjerdet til høyre for meg, to grinder som var åpne på hver sin side av en skiløype. ”Hæ, har jeg ikke kommet lengre enn til gjerdeåpningen på høyreveivalget? Har jeg løpt så skjevt? Svarte! Rolig nå, jeg reparerer med å skifte til høyreveivalget.”

Och hon är upprörd vilket hon har rätt att vara:

DOPINGSAK? Det er det verste jeg har hørt! Tenk at en forbaska idiot i Falun som har åpnet et gjerde på lørdagspromenaden sin, medfører at jeg blir plassert i samme bås som en dopingsynder.

Hennes slutsats är inte så positiv:

Hauskens alternativer er nå 1) se fortsettelsen på det dårlige tv-programmet sprint 2) skifte distanse eller 3) droppe orientering. Vi får se hva det blir til. 

 

Jag tycker sprint är otroligt roligt och har mest sett kritiken mot sprint som ett verk av de som inte gillar sprint. Men på senare tid har även jag kommit till insikt, något måste göras. Det kan inte fortsätta på det här sättet. EM är inte det enda misstaget i internationella mästerskap, Øystein Kvaal Østerbø har gjort en fin sammanställning här.

Man har blivit mera medvetna om dessa problem inom orienteringsvärlden och SSL har, efter speciellt ett katastrofalt dåligt arrangemang ifjol, försökt göra sitt för att förbättra kvaliteten på kartorna bl.a. genom att komma med dessa mycket goda råd. Men trots det har det funnits tveksamheter i alla sprinttävlingar jag sprungit i år.

EM-granskning Turku sprint: Dåligt placerad kontrollnummer (kontroll 21) som gör att det i hög fart blev mycket svårt att avgöra om man kan passera eller ej på vänstervägval. Tappad tid: 7 sekunder.

Pukkila-sprint, Mäntsälä: Ingången till gården där kontroll 16 låg var snitslad med gul-rött band. Bandet var troligtvis uppsatt av de som bodde där men första tanken hos många av oss som sprang var att det var förbjudet område. Jag läste kartan en extra gång och hoppade över men jag vet att många sprang runt och tappade tid. Sådana band borde inte finnas i terrängen.

Masku Sprintti: Bästa kartan jag sprungit på i år men dålig papperskvalité. Färgen lossnade i vecken vilket gjorde att jag såg en genomgång i en häck där det inte fanns någon. Tappad tid ca 8 sekunder.

AM-sprintti, Espoon-keskus: Någon större tävling kunde man nog inte ha arrangerat här. Ämbetshuset i Esbo-centrum med gångvägar i två plan går ej att representera på ett bra sätt med dagens sprintnorm. Då jag sitter här hemma tror jag att jag kan avgöra var alla undergångar ligger men i hög fart var det omöjligt. (Dessutom var det även här en port som hade öppnats och lurade in folk på förbjudet område men det drabbade inte mig.)

Överlag har alla dessa tävlingar varit bra arrangemang med bra kartor men i alla har det förekommit små missar som i en FM- eller VM-tävling alla kunde ha lett till ett missat guld där löparen säkert fått ta skulden för något som arrangörerna borde ha sett till att aldrig kunde ha hänt.

Jag vet inte vad som borde göras men Hausken ord nedan borde alla arrangörer av sprinttävlingar lägga bakom örat.

Kjære løypeleggere og kontrollører. Hvis dere lager feller som kan åpnes, lukkes eller passeres helt uforskyldt: Lås porter. Bruk sperrebånd. Plasser ut løypevakter. Ta høyde for ALT. Til og med fastboende eller turister som ikke aner at det er VM her i dag. Kontroller alle tenkelige og utenkelige veivalg på selve løpsdagen. Eventuelt ikke lag feller, bare bruk terrenget som det er. Eventuelt ikke arranger sprintløp.

Hoppas vi slipper kontroverser i FM.

Mina skor

Jag skrev i december om en kurs vid namn Visuell framställning som jag skulle gå under våren. Nu har jag gått den, något som inte var helt smärtfritt, och nedan syns slutresultatet i form av den utställning som jag höll i slutet av kursen. Jag döpte den till Mina skor.

Jag var egentligen inte så motiverad att fotografera och det syns i slutresultatet. Ett inte så lite spretigt hastverk. Men där finns nog några foton jag är riktigt nöjd med, det längst ner är min favorit. Och till sist: jag är ingen fotograf, och jag har inga ambitioner att bli en. (Och ja, detta är alla skor som kunde hittas i min lägenhet vid tidpunkten för fotograferingen.)

Ei näin

Saker som kan stå dig dyrt:

1. Att ha hål i dina fickor.
2. Att ha 5 cm stora hål i dina fickor.
3. Att ha 5 cm stora hål på sidan av fickan så att det du sätter i fickan inte trillar ut direkt.
4. Att sätta bilnyckeln i såna fickor.
5. Att sätta bilnyckeln i såna fickor då du far och springer i skogen.
6. Att ha telefon, plånbok och hemnyckeln i bilen då du sysslar med ovanstående.

Och om du nödvändigtvis skall syssla med ovanstående se då till att inte köra en Volkswagen som det inte går att bryta sig in i och som har svinaktigt dyra reservnycklar. Räkningen närmar sig en halv tusenlapp i dagsläget. Fuck.

Så ja, kanske jag kan glömma detta nu och bli på bättre humör då jag kastat ut det i sajberspejs.

Ibland krävs det så lite för att hela ens försvarsmur mot världen skall rasa samman.

Hei Andreas
Erittäin vahva essee!
Olen varma että Isäsi on ylpeä sinusta.
Kannustuksella 
xx 

Puttemans goes kändis

Det senaste veckoslutet har jag figurerat i bild i minst tre dagstidningar, varav två hade mig på första sidan. Det är inte så ofta :)

Tidningarna var internationellt erkända Keski-pohjanmaa, Pohjalainen och Vasabladet.

Orsaken var seger i Keski-pohjanmaan viesti och Lakeuden viesti.

The Flying Spaghetti Monster

Teknologhumor eller på riktigt? ;)