Döden

Var på väg att börja känna mig misslyckad då det blev ännu en kväll ensam hemma men en kort halvtimmes länk rådde bot på det. Kollade Det sjunde inseglet av Ingmar Bergman ikväll, för andra gången. Genial film, en av de bästa jag sett. Rekommenderas starkt! Känns som att varje ord som sägs i filmen är noga genomtänkt, tror det är dialogen jag gillar mest. Dialogen och humorn och djupet.

Antonius Block: Vem är du?
Döden: Jag är döden
Antonius Block: Kommer du för att hämta mig?
Döden: Jag har redan länge gått vid din sida.
Antonius Block: Det vet jag.
Döden: Är du beredd?
Antonius Block: Min kropp är beredd, inte jag själv.

Jöns: I tio år satt vi nere i det heliga landet, lät ormar hugga oss, flygfän sticka oss, vilddjur bita oss, hedningar slakta oss, vinet förgifta oss, kvinnor nedlusa oss, löss uppäta oss, febrar förmultna oss – allt till Guds ära.
Kyrkmålare: Till Guds ära.
Jöns: Jag ska säga dig, att vårt korståg var så dumt så bara en riktig idealist kunde kommit på det.

Jöns: Jöns var namnet. Jag är en trevlig och pratsam ung man som aldrig tänkt annat än vänliga tankar och bara utfört vackra och ädla gärningar. Farväl, min flicka. Jag kunde ha våldtagit dig men oss emellan är jag trött på den sortens kärlek. Det blir lite torrt i längden.

Antonius Block: Tron är ett svårt lidande, vet du det? Det är som att älska nån som finns där ute i mörkret, men som aldrig visar sig hur man än ropar.

Jöns: Då ska jag tala om för dig din stackars förvirrade fläsklägg att kärlek är ett annat ord för lusta plus lusta plus en förbannad massa bedrägeri. Lögn, falskhet och allmänt lurendrejeri.
Plog: Ja, men det gör ont i alla fall.
Jöns: Naturligtvis. Kärlek är den svartaste av alla pester och om man dog av den vore det väl någon glädje med kärleken, men den går nästan alltid över.