Efter vårens
sista tent var det som jag skulle ha gått in i ett tillstånd av koma här på
jobbet. Jag får ingenting gjort. Markus Krunegårds ord känns ganska passande i
sammanhanget: ”jag har fel på hjärnan, inget händer när jag tänker”. Nu efter
sprint-FM blev allt bara värre, nu får jag ingenting gjort på fritiden heller.
Som om jag skulle ha nån sorts baksmälla. Dessutom har jag varit lite
semi-förkyld hela veckan.
Som vanligt har
jag försökt leta orsaker men jag har inte hittat några entydiga svar. Sprint-FM
blev en liten besvikelse fast jag, med min 22:a plats, i stort sett uppnådde
min målsättning att vara bland de 20-bästa. Våren och kvalet hade väl höjt på
mina förväntningar, dessutom har jag varit 22:a förr så det var på det sättet ingen
förbättring. Ändå vet jag att jag borde se på resultatet utgående från hur det
senaste året har sett ut. Då kan min prestation bara framstå som en stor
framgång och som något som för bara ett halvår sedan inte verkade det minsta
troligt. Men jag har så lätt att stirra mig blind på siffror och siffror kan
vara så oerhört skoningslösa. Sist och slutligen finns det ju bara en siffra
som kan tillfredställa en fullt ut.
Så, mindre
siffror och mera hjärta? Kanske det. Skall börja med att springa en lätt länk
ikväll så kanske maskineriet så småningom kommer igång igen. Har kännt lite
motvilja mot hela begreppet sprint nu efter FM men det blir väl nog att springa
VM-granskningarna nu på fredag och så tror jag att jag springer Rasti-Jyrys
sprint nästa vecka också då den är så nära och i ett intressant område
(Lillhoplax). Men sen skall det bli skönt att igen bara fokusera på
skogsorientering en tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar